Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1700-TALETS DRAMATIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fl ...... ■■...
Ur Siri Brahe och Johan Gyllenstierna
Ebba Bielke
kastar sig om lifvet på sin son.
Grymme! Så uppoffren då modern med sonen.
Kommen alla till hans hjälp . . . hjälp! hjälp! hjälp!
Stolpe
som inkommer, till Tegel.
Nej, din ilska skall ej hafva framgång. (Till
gårds-vakten.) Det är er herres son som man vill mörda. Barn.
försvaren honom, följen mig.
Siri Brahe.
Det är min man som de vilja mörda. Försvaren honom,
uppoffren tyrannen, hämnen oss!
Gyllenstierna
till Stolpe.
Håll opp! det är jag som eder det förbjuder. Anser ni
icke hertig Karl för eder konung? Är Tegel icke hans
ombud?
Stolpe.
Ja.
Gyllenstierna.
Så vörda den konungs makt ni erkänner. Jag som, i
tjuge år ståndaktig i min trohet för Sigismund, har honom
allt uppoffrat, jag är ej kommen att förleda edra sinnen till
otrohet. Sverige anser Karl för sin konung. Jag är
oföränderlig i min trohet; varen det också, och låten ej min
mor, min släkt bli offer för en ömhet, den jag erkänner,
men ej gillar. Tegel, jag är din fånge: utöfva allt ditt hat,
och uppfyll dina bud. Och du, ömma maka, bär till min
konung det vittnesbörd, att jag varit honom till det sista
trogen. Han vedergäller väl emot dig min tillgifvenhet.
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
