Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1700-TALETS DRAMATIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ff===.........................= ...... -t—^
Carl Envallsson
B r y n g e 1.
Men Vilhelm dock den enda var,
som hjärtat kunde böja?
Lovisa.
Ack, nej! Ni åter er bedrar;
jag tordes mig ej röja.
Anständigheten bjuder oss
att mot vår mening handla;
och knappt försvinner dagens bloss,
förrän vi den förvandla.
B r y n g e 1.
Så lät oss bröllop ställa an
och pryda oss med kransar! —
Ack, ren jag ser hur skön och grann
ni, som min brud, där dansar.
Lovisa.
Men ju min fästman visa kan,
hur han, som brudgum, dansar?
B r y n g e 1.
Å, jag förstår! Det skall ni ock få skåda,
ej någon mig kan öfvergå;
hvar fot är vig och kvicka äro båda:
gif rum! Beundra och se på!
(Han dansar.)
Tra, lala rala,
tra, lala rala,
tralara!
Tra, lala rala,
tra, lala rala,
trallara!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>