- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 8. Esaias Tegnér; Erik Gustaf Geijer /
12

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Man kan jämnställa honom med fransmännens dramatiske
klassiker, Racine, hvars hjältinnor och hjältar ej ens i de mest
tragiska ögonblicken förlora sin medfödda och förvärfvade
adel. Hos Tegnér finns det inga olika stilarter; akademiska
tal och hvardagliga bref äro af samma stycke. Hvad arbete
där kan ligga bakom förnimmes icke; allt är naturligt, har
den själfvunna frihetens prägel. Det är därigenom denna stil
skiljer sig från 1700-talets svenska, i hvilken den har sina
rötter; dess sirlighet, dess beroende af de latinska och franska
förebilderna är här öfvervunnet.

Från 1700-talet hade Tegnér öfvertagit mängden af
retoriska figurer, antiteser, personifikationer m. m., men de
blefvo i hans händer något nytt; i de konventionella
schablonerna göt hans fantasi friskt lif. Det abstrakta begreppet
fick gärna någon konkret detalj sig tillagd, som gaf det
åtminstone ett pittoreskt uttryck. Mer än klarheten, som synes
den ytlige läsaren en själffallen sak, har af ålder bildernas
rikedom ansetts som den mest utmärkande egenskapen hos
Tegnérs stil. Den lätthet, med hvilken hans inbillning födde
ständigt andra utsmyckningar, denna formella fruktbarhet var
en fara, och det var på denna punkt mindre välvilliga
granskare tidigt höggo in, liksom det var denna egenskap
de s. k. ”Tegnériderna” i sin ytlighet främst sökte
efterbilda. I detta afseende finnes det någon skillnad mellan
Tegnérs vers och prosa — till den senares fördel. Uti talen
och brefven äro bilderna otvifvelaktigt mer konkreta, ibland,
som väl bekant, synnerligen drastiska, men utomordentligt
träffande. Det är icke minst då, Tegnér framstår som en
apollinisk gestalt i den mening han angifvit i de nyss anförda
verserna; det är då ej blott af smycken utan af svärdshugg
hans stil blixtrar. [1]

*





[1] I talet öfver Oxenstierna har Tegnér begagnat tillfället att försvara
sitt eget bildspråk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/8/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free