- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 8. Esaias Tegnér; Erik Gustaf Geijer /
27

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

syskon och fränder, till alla och allt där hemma i Värmland
gaf en grundton åt hans lif från dess morgon till dess afton.
1 Uppsala blef hans friska, kärnfulla mänsklighet midtpunkten
i en ring af kamrater och vänner, där de högsta andliga
intressen vårdades, och där förtrolighet och tillgifvenhet på
ett sällsynt och vackert sätt blommade. Det är en stor lycka,
att vi hafva så mycket bref och memoarer, som sätta oss in
i det vänliga hvardagslifvet och den oskyldigt glada, otroligt
intensiva sällskapligheten i båda dessa omgifningar,
Värmlands och Uppsalas. Det finns ingen enskild krets i vårt
folks kulturhistoria, som vi känna så fullständigt och så
intimt, och det har väl icke heller funnits någon, som tålt
vid en så ingående bekantskap. Vi se allt genom kärleksfulla
sinnen, som förskönat bilden, men det är just därigenom vi
förnimma den verkliga grundtonen.

Geijer var en känslig, lättrörd natur. Poesi, musik,
hvarje drag af äkta och varm mänsklighet gjorde honom vek
och fuktade hans blick. Lika ofta kunde något han inte
tyckte om framkalla hans vrede, och han bröt då ut i
grofkorniga tillmålen och häftiga domar. Han var obekymradt
vårdslös och kantig, men hans hjärtegodhet vann, och hans
kraft imponerade. Han blef själffallet ledaren bland sina
jämnåriga vid universitetet, alla uppvuxna uti romantiska och
idealistiska sträfvanden, sammanhållna af likhet i åsikter och
personlig tillgifvenhet. I fosforisternas förbund var Geijer
icke medlem och deltog nästan aldrig i deras fejder —
publicistik var inte hans sak —, men han stod dem nära.
Som de var han idealist och romantiker, fast han hade djupare
respekt för och kärlek till verkligheten.

Geijer blef kanske en smula bortskämd af sina vänner
och beundrare, att icke tala om beundrarinnorna; någon
gång kunde hans myndiga later få ett stänk af romantisk
öfverlägsenhet. Men det var i botten en sund själfkänsla.
Då på äldre dagar kallelsen till biskop i Karlstad nådde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/8/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free