Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Se, du hör min bön,
hör mitt lof också!
Jorden syns mer skön,
himlen mera blå.
Andar hviska i de svala lunder;
jag hör harpor, jag ser skaparns under.
Tiden flyger bort,
konsten är så lång,
lifvet är så kort.
Upp, min själ, till sång!
Guden kommer. Lyssnen, myriader!
Det är sångens, det är ljusets fader.
1813.
* # *
ASATIDEN.
Du sofver, Heimdal, son af de nio mör,
och Gulltopp hvilar, och Gjallarhorn rostas och tiger.
Till Himminborg syns mer ingen stig som för,
och Surturs släkte ovaktade Bifrost bestiger.
Ack, fordom var dock din sömn som fågelns lätt;
från himlens ända ditt spejande öga såg alla,
och ingen ann än saliga gudars ätt
beträdde bryggan, som leder till höga Valhalla.
Där red Valfader, så högväxt som stjärnströdd natt,
som ljuset enögd, på åttafotade springarn.
Den vise korpen på milsbreda skuldran satt,
och allting visste den vingade tidningsbringarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
