Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Deras pannor sammanstötas,
hör ni bara, hur det klang!
Nya, gamla
skolan ramla’;
amen, amen, jorden sang.
Dock — jag vill ej stå här länger,
mina bröder till förfång.
Ut ibland dem jag mig tränger,
ännu är dock dagen lång;
men till natten
slår jag vatten
öfver gatan än en gång.
1819.
* * #
VINTERN I SKÅNE.
Lustigt öfver slätten spänner
vintern sina hvita tält,
och den häpne åbon känner
knappast sina egna fält.
Dagens ljus och nattens lågor
gnistra emot snön med lust;
sundets vågor
sofva kring den frusna kust.
Genom stan en brokig sträcka
far med bjällerklang förbi,
och jag räknar glad hvar snäcka
med en pälsklädd Venus i.
Drifvan knarrar, nordanvinden
på de sköna i sitt lopp
nyper kinden;
se, hvad rosor rinner opp!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
