Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan snarare dels det abstrusa ämnet, dels och i synnerhet
min egen ovana, jag kan väl säga vedervilja för all metafysisk
spekulation. Med glädje erkänner jag dock din vanliga
djupsinnighet och ditt ärliga bemödande att förfölja hvarje sak
ända till roten, men i synnerhet din förmåga att låta roten
skjuta upp i blommor och lefvande frukter. Du botaniserar
såsom sig bör på marken, under Guds fria himmel, de öfriga
åter i ett uppklistradt herbarium. Jag nekar icke, att jag för
min enskilda del sätter högt värde på denna omständighet
och att liklukten ur våra vanliga filosofiska anatomisalar är
mig högst vidrig. Tillåt mig emellertid en och annan löslig
anmärkning, som under läsningen af din bok fallit mig in.
Först och främst bifaller jag af allt mitt hjärta hvad du
ovedersägligen bevisat, att nämligen filosofien söker något,
som hon, betraktad såsom blott spekulation, aldrig kan uppnå,
och slutligen måste stanna vid en oupplöst motsats. Alla
filosofiska systemer äro blott bilagor till denna sats; och om
det funnits någon ärlighet hos filosoferna själfva, eller något
förstånd hos deras anhängare, så skulle de längesen hafva
erkänt det. Det har alltid varit min innerligaste öfvertygelse,
att all blott och bar spekulation nödvändigt måste föra till en
tröstlös skepsis och förlora sig, liksom Rhenfloden, i kärr
och sand. Men då det väckta forskningsbegäret ej vill låta
afspisa sig härmed, så är det en lust och glädje att se, huru
filosoferna fästa vingarna med vax, liksom Icarus, och flyga
tills det smälter. Ty, säg mig, allt som är af något värde i
filosofien, från Plato till Schelling, är det verkligen någonting
annat än idel transcendens? Men en sådan transcendens är
ju omöjlig genom de förmögenheter, som egentligen stå till
vetenskapens disposition. Ty vetenskap kan ju icke betyda
annat än ett system af vetande och måste således vara bunden
inom begreppets gränser. Men nu vet jag ingenting armare
hos människan än begreppet; och vetenskapen i sin nakna och
egentliga betydelse har därför alltid förekommit mig som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
