- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 8. Esaias Tegnér; Erik Gustaf Geijer /
185

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blott traditionsvis eller på historisk väg öfverlämnas oss,
således uppenbarelse i vanlig mening, mera vore att anse
såsom en särskild religionsform än som religionen själf, som
kunde förefalla äldre och ursprungligare. Hvar mänsklighet
finnes, där finnes äfven Gud och hans lära: de svara emot
hvarandra som de bägge hemisfärerna. Dock erkänner jag
gärna, att den stora uppenbarelsen i naturen ej gör den andra
i ordet onödig. Den är tvärt om dess förklaring: den är just
ordet till den förras gåta. Af sådana uppenbarelser är också
utan tvifvel kristendomen hittills den yppersta: men månne
därför äfven den sista? Tror du, att himmelen är stängd för
alltid? — Hvad du säger om de tre personerna i gudomen
gillar jag fullkomligt. Till den mening, som våra ortodoxer
ha därom, finnes ju ej heller något spår i bibeln. Om
till-fyllestgörelsen gäller det samma, sålunda nämligen som det
teologiska systemet framställer den. Det är ju i sig själf t en
slaktareidé, hädisk både mot Gud och förnuft. I allmänhet
kan jag icke fatta försoningen annorlunda än som ett
fortgående faktum i människohjärtat. Såsom isoleradt, historiskt
faktum, fulländadt i ett ögonblick och utan någon symbolisk
betydelse, må den gärna för mig vara ett mysterium, således
ej kunna begripas. Olyckan är endast den, att hon ej heller
kan tros.

Hvad Frithiof angår, så berömmer man den nu öfver
all höfva. Det är just icke något godt tecken, att man vill
fästa hela min poetiska reputation vid — en saga. Huruvida
man gör alldeles rätt däri, må andra döma: men säkert är,
att man lätt kan förlora modet, när anspråken sålunda stegras.
Jag har visst ämnat fortsätta hvad jag begynt: men sagan är,
som man säger i Värmland, hårdleken, och jag fruktar att
hon blir mig öfvermäktig. Jag diktar väl gärna, men icke
just gärna öfver samma ämne i sänder. Härtill kommer äfven
den olyckan, att vår annars genialiske Ling genom sina
eländiga tragedier gifvit allmänheten afsmak för allt nordiskt; och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/8/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free