- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 8. Esaias Tegnér; Erik Gustaf Geijer /
192

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för liderlig för att kunna vara varaktig; och när den, som
troligen snart sker, faller igen, så kunna både jag och mina
vänner trösta oss med att vi visste det förut och således ej
träffas oberedda af en sådan olycka. I öfrigt lefde jag i
Stockholm mest med kvinnfolk. Brinkman införde mig i sin
seralj, som onekligen utgöres af de hyggligaste och mest
bildade fruntimmer i hufvudstaden. Det är väl svårt att i
sådant sällskap ha sina fyrtio år på nacken, men man gör
poeter i allmänhet den rättvisan att i den vägen se mera på
en god vilja än på förmågan, hvilket också kom mig väl till
pass. Med präster och riksdagsmän hade jag ingen
förbindelse, om jag undantar Franzén och Hagberg. — Agardh
har mycket anseende; dock finner jag honom i många fall
allt för försiktig, och han saknar en viss franchise, hvaraf
jag åtminstone alltid funnit mig väl, äfven om jag betraktat
saken blott i afseende på min egen fördel.

Till B. v. BESKOW.

Lund d. 27 mars 1824.

— Hvad biskopssaken angår, så kunde jag, efter den
vändning hon tagit, ej handla annorlunda än jag gjort. Det
gifves, så paradoxt det låter, förhållanden, då det är en
skymf att ej bli biskop. Att detta verkligen var händelsen
för mig, känner du troligtvis redan genom Brinkman, hvilken
också, som mina flesta andra vänner, från början var emot
min ansökan, men, sedan jag sagt honom mina skäl, med
hela vänskapens värma intresserade sig därför. Jag erkänner
också med glädje och tacksamhet, att jag i synnerhet anser
mig ha hans ifver och verksamhet att tacka för sakens
lyckliga utgång. Huruvida jag i öfrigt är så oduglig till ämbetet
som man i Stockholm lär föreställa sig, är något som
framtiden får utvisa. Däri har man rätt, att jag ej anser detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/8/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free