- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 8. Esaias Tegnér; Erik Gustaf Geijer /
196

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förstöra monarkierna, liksom ortodoxien skulle förstöra
kristendomen. Säg mig icke, att försynen vakar öfver bägge:
försyn är, hvad namnet innehåller, ett förutseende, ingenting
vidare.

”Nos deos didicimus securum agere ævum”,

sade den gamle epikurén Flaccus. Jag vet rätt väl hvad
Lessing och de andra tyskarne påstodo, att världshistorien
är försynens statsrådsprotokoll. Det är en vacker dikt, och
jag värderar den såsom sådan, kunde väl också utföra den
i ett poem; men icke tror jag allvarligt därpå. För mig
äro nationernas öden den mänskliga frihetens verk; huru de
sammanhänga med en högre nödvändighet begriper jag icke
och tycker, att i detta afseende grekernas eller turkarnes
fatalism kan vara en äfven så god förklaringsgrund som
munkarnes och ortodoxernas concursus divinus. För mig
äro människosläktets olyckor en kropp med bölder, dem alla
läkare förklara af naturliga orsaker. När bölden är mogen,
brister han och lämnar sitt ärr, t. ex. några millioner grafvar,
hvarefter de osunda vätskorna taga för en tid en annan
riktning. — Kära bror, jag tror mig vara en så poetisk
natur som de flesta och äfven litet mer än fosforisterna, som
tala därom själfva, emedan annars ingen misstänkte det.
Religion och poesi äro mänsklighetens vingar, då hon vill
flyga; och jag önskar hon ville det oftare, då äfven jag skulle
försöka att följa med. Men vanligtvis går hon, som andra
förnuftiga djur, på sina två ben; och så mycket nordiskt har
jag ännu kvar från min amma, att jag vet och känner att
förståndets klarhet och besinningens ljus i detta fall måste
vara de ledande makterna.–––––

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/8/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free