Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också hända, att den rätta gravitationspunkten blifvit flyttad
en smula på andra sidan om grafven.
Hvad du säger om Frithiof är vänskapsfullt. Sanningen
häraf böra vi ej diskutera, hvar och en blir ändå vid sin
öfvertygelse, eller rättare vid sin känsla. Jag kan aldrig
påminna mig, att jag varit nöjd med något, som jag skrifvit.
Så mycket mera bör det glädja mig, icke blott att allmänheten,
utan äfven du och några andra tyckas vara af olika tanke.
Men jag kan verkligen ej skilja mig från den öfvertygelsen,
att min framgång väsentligen beror på den tillfälliga
omständigheten, att jag kommit att uppträda på en tid, då allt hvad
som kunde få namn af poesi i vårt land antingen var somnadt
eller rasande, hvilade på sina lagrar eller satt på dårhuset.
Sedan detta upphört, brista mina såpbubblor, dem man tagit
för verkliga himlakroppar. Låt dem brista: jag skall se det,
icke blott utan förvåning och utan förtrytelse, men äfven
utan förebråelse; ty jag vet med mig själf, att jag aldrig
ansett mig för en verklig poet, ännu mindre fordrat, att
någon annan skulle anse mig för en sådan. Jag har ej heller
något att förebrå mig, ty jag har gjort hvad jag kunnat och
gifvit mig sådan som jag är. Hvad Walter Scotts poemer
angår, så äro de tämligen svaga, och med dem skulle jag
väl utan egenkärlek kunna jämföra Frithiof. Men också äro
de långt före detta förgätna för hans romaner, som innehålla
mycken verklig poesi och i synnerhet en rikedom af
uppfinning, som sedan Shaksperes tid blifvit sällsynt. Utan
tvifvel kommer eftervärlden att afpruta mycket på den
för-gudning, som recensenter och fruntimmer nu slösa på sin
hjälte; men hvad som återstår blir tillräckligt för en mänsklig
apoteos. Det är endast skada, att den skotska partikularismen
hos denne författare, liksom den judiska i Gamla testamentet,
inskränker och nedtrycker hvad som annars skulle stigit högre
och friare. —
Dina verser öfver ”Heldenruhm och Dichterruhm” äro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
