Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lätt den inföddes uppmärksamhet, ehuru mycket det verkar
på honom, utan att han vet däraf. Förtroliga med vår natur,
äro vi det äfven med dess stränghet, hvilken för
söderlän-ningen, van att vara naturens skötebarn, förefaller än
afskräc-kande, än majestätisk, men likväl alltid öfvar ett hemligt
välde öfver sinnet. Det är äfven därför en italienares
omdöme jag väljer att anföra, så mycket mer som det härrör
från det nyare Italiens berömdaste skald, en man, lika
utmärkt genom sin stränga, egendomliga karaktär, som sitt
snille. Vittorio Alfieri besökte under sina oupphörliga
ung-domsresor äfven Norden 1770. ”Sverige — säger han i de
efterlämnade anteckningarna om sin lefnad — behagade mig,
liksom dess inbyggare af alla klasser, ganska mycket, endera
emedan jag finner mera behag i ytterligheter, eller eljest af
en orsak, för hvilken jag ej kan göra mig räkning; men visst
är, att, om jag ville välja mig en boningsplats i Norden, jag
skulle föredraga detta yttersta land framför alla andra mig
bekanta. Den vilda, majestätiska naturen af dessa oändliga
skogar, sjöar och branter hänryckte mig, och, ehuru jag ej
ännu läst Ossian, föddes likväl i mig många af hans bilder,
sådana jag återfann dem, då jag flera år därefter lärde känna
honom.” — Och på ett annat ställe: ”Sverige är i sin råa
vildhet ett af de europeiska länder, som mest behagat mig
och hos mig väckt de mesta fantastiska, melankoliska och
tillika höga idéer; en viss onämnbar tystnad härskar i denna
atmosfär, i hvilken man tror sig liksom vara utom
jordkretsen.” Det är en söderlänning, som talar. Men Nordens
klara, ofta norrskenslysta vinternatt, då stjärnorna här tyckas
ha fördubblat sitt antal och sin glans, medan det hvita
snödoket rundt omkring insveper allt i enformighet, kan för oss
själfva återkalla något af detta intryck. — Nöjet af
slädfarten genom de dunkla skogarne, öfver de islagda sjöarne
hänryckte Alfieri; men ännu mer den otroliga snällhet,
hvarmed i slutet af april all is smälte, den djupa snön försvann,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
