- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 8. Esaias Tegnér; Erik Gustaf Geijer /
252

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den friska grönskan framsköt. — ”Ett i sanning sällsamt
skådespel, — utropar han — som skulle uppfordrat mig att
dikta, om jag då ännu förstått det.”

Mot vinterns stränghet gör också årets blomningstid så
mycket större afbrott och hälsas därför här med en vida
lif-ligare känsla än i de länder, för hvilkas inbyggare denna
hastiga öfvergång ej finnes; liksom den moderliga kärlekens
varma blick mer beveker det barn, öfver hvilket den ej alltid
sväfvar. Våren, som rör alla varelser, synes i Norden mer
än annorstädes liksom röra naturens eget hjärta, och ger,
särdeles i bergstrakter, där öfvergången är hastigare, ett
skådespel, som äfven måste genomtränga det dunklaste, mest
nedtyngda bröst med en stråle af tillvarelsens ljufva lycka. Den
för solens värme smältande snön, som i otaliga bäckar störtar
från bergen ned öfver dalarnes svällande grönska; de ur isens
fängsel lossade mäktiga vattnen, som med ökad fart
framskynda på sina banor; de nästan med ens löfvade träden,
ur hvilka de åter Norden hälsande sångfåglarne, liksom
druckna af förtjusning, fylla den spänstiga, skära vårluften
med sitt kvitter; den i ett haf af ljus simmande himmelen,
som snart ej mer vet af någon natt; den fröjd, som bemäktigar
sig allt lefvande: — allt sammanstämmer i den nordiska våren
att ingifva en öfversvämmande känsla af ett på en gång ur
långvarig dvala åter vaknande lif. Om denna första öfvergång
gör ett starkare intryck, så har den stilla blommande
för-kofring, som omedelbart följer därpå, ett eget mer rörande
behag, genom dess afbrott mot den eljest så ofta ofruktbara
storheten i den nordiska naturen och genom den skugga af
snar förgänglighet, som lägger sig öfver vårens egen skönhet.
All naturens skönhet har i Norden ett visst spädt tycke. Det
gäller om den utsprickande rosens skära färger, intill den
rodnad, som blommar på den nordiska flickans kind; det
gäller om det ljusare färgspelet på Nordens himmel, jämfördt
med Söderns dunkelblåa luft; det gäller om gräsens och löf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/8/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free