Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till HUSTRUN.
Stockholm den 18 febr. 1841.
Tack för ditt kärleksfulla och förståndiga bref. Du
be-höfver ej ångra, att du, indirekt åtminstone, föranledt mitt
bref till landshöfding Järta och den i uppsaliensisk mening
förmenta mortifikationen af hans svar. Jag ångrar alldeles
inte detta mitt steg, är ej heller stött öfver det sätt hvarpå det
blifvit bemött. Bättre ett afgjordt än ett halft förhållande.
Af hvad som skett följer endast, utan all bitterhet å min sida,
att det må hädanefter blifva han som må söka mig, om han
det önskar. I allmänhet, ehuru jag länge känt mig och allt
mer känner mig ensam, gifver å ena sidan detta blott mina
första och naturligaste band till de mina så mycket mer styrka;
å andra sidan känner jag inom mig, att, om jag för öfrigt
mindre sammanhänger med de få, som utgjort min vanliga
umgängeskrets, jag däremot så mycket mer sammanhänger
med tusende, för hvilka jag är personligen okänd, men till
hvilkas själar jag talar ett språk, som ej alldeles kan vara
fåfängt, då det kommer ur ett kärleksfullt hjärta. Därför är
jag, hvad mig personligen angår, lycklig i min ensamhet och
tänker begagna denna sinnesstämning till fullbordandet af de
arbeten, som det ännu kan vara mig beskärdt att fullända
eller företaga. Hade jag ej sönderrifvit alla parti- och
kotteriband, hade jag af några officiella band låtit betsla mig, jag
hade ej känt mig hvarken så frisk, så välvillig eller fri. Att
jag för någons skull skulle förneka mig själf och vara en
annan än jag är, vore för mycket begärdt. Till vänskap hör
ock, att man må taga sina vänner sådana de äro. Jag kan ej
spara mina detta prof. — Mitt så kallade affall är blott en
skenbar yttre inkonsekvens, men i själfva verket en inre
konsekvent utveckling. Denna utveckling har alltid hos mig
varit långsam, men fortgående, just emedan jag hade mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
