- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 8. Esaias Tegnér; Erik Gustaf Geijer /
319

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den, ej blott på en lagstiftare, utan på en vän, hjälpare,
frälsare, som går våra bemödanden till mötes, styrker, renar
och upprättar oss i striden. Han är ej i kyrkan, han är ej i
boken, ej i bibeln, om han ej är i det egna bröstet. Och
han är där, såsom hvar och en rättskaffens och samvetsgrann
människa med sig själf erfar.

Se där min religion och äfven min kristendom, ty den är
läran om en försoning och en verksam försonare; hvilket
han ej kunde vara, om han ej nedlåtit sig att vara vår like
och lefva med sin anda i mänskliga bröst. Man kan säga,
att han måste det. Ty han har i människan frambragt det
fria väsendet. Och då ett sådant väsende endast genom
kärlek kan vinnas, så har han liksom nedsänkt henne i den
oändliga oceanen af sin barmhärtighet, på det han därmed
må uppmjuka hennes hjärta, om möjligt. I allmänhet är det
själfständiga, det fria, det villiga hans lust och hans ära; och
de prisa honom slätt, som i honom endast frukta den dunkla
allmakt, af hvilken allt är beroende. — Är detta kristendom,
så är jag kristen.

Till FRU B. LÖWENH1ELM.

Stockholm den 12 jan. 1847.

— Ser jag tillbaka på min lefnad, så kan jag ej annat
än innerligt tacka Gud för allt det goda han beskärt mig.
Det är ett inre sammanhang i mina öden, som allt mera för
mig klarnar, och i hvilket det är mig tillåtet att vörda den
faderliga försynen. Med mina öden menar jag mina inre öden.
Det ligger en grundtanke i min hela lefnad, som allt tydligare
träder fram, och som ej är mitt verk; ty den har ledt mig
och fört mig allt intill denna dag. Skulle jag gifva den ett
namn, så är den ingen annan än den så mycket omtvistade
personlighetsprincipen, hvars profet jag nästan mot min vilja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/8/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free