Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Längtan, öfva dig att gömmas,
slå ej mer ditt öga opp!
önska, sakna, dö och glömmas,
det är sångarns lefnadslopp.
Kunde jag din bana följa,
höga, konungsliga örn ! *
Att mig då med strålar hölja,
stolt jag mätte fästets hörn.
Men vid blomstervärlden bunden
och likväl af den försmådd,
fåfängt jag förskönar lunden,
aldrig af dess barn förstådd.
Du, som gaf mig, framför andra,
gnistan af din eld, natur!
Bryt mitt fängsel, låt mig vandra,
slocknande i sång, därur!
Den atom af lust och smärta,
som du skänkte diktens röst,
tag den åter, modershjärta,
och begraf den i ditt bröst!
Han försvinner i det inre af skogen.
A S t O 1 f
kommer häftigt in på fältet mellan tvenne cypresser. En krans af myrten,
rosor och vinlöf bekröner hans hår.
Hvad, blända mig de skimmer än, som blossa
i salen där, bland feers dans och sång?
Tag, fria himmel, mot din son, och lossa
ifrån hans bröst all hämmad lågas tvång!
Gif dina änglars kraft och sans, att krossa
hvart band, som gör min sällhets värld för trång!
Jag hör ju mer ej jorden till: en ande,
jag fritt i syskonandars ring mig blande!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
