Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zefyr.
Ja, om altaren . .
Ett har du sett; skärp ögat för det andra!
A s t o 1 f.
För hvilket?
Zefyr.
Hör på mig och Spinarosa! —
Men vänta —
Han pekar åt det gröna förhänget.
Vet du, om prinsessan kanske
där inne är?
Astolf.
Jag tror det ej.
Zefyr.
Välan!
Sjunger.
Hvad är det, som i nischen där längst fram sig halft vill röja,
dit, öfver lena mattors prakt, dig breda trappsteg höja? —
En drottningsäng af elfenben, med purpurtjäll därpå,
omkring hvars bädd, med sömnens dryck, de skönsta
drömmar stå.
Spinarosa.
Vid dofter, som från ständig vår de fagra kuddar kyssa,
vid trädets spel och vattnets sång, som ljuft till slummer vyssa,
en nektarflod af himmelsk ro ur deras bägrar hälls,
när från sitt höga fäste ned en helig förlåt fälls.
Zefyr.
Den sänker dock till hälften blott de röda skymningsvågor:
en genius den håller opp; på ljusets lystna frågor
han svarar med sin stumhet blott, pekfingern tryckt på mund;
åt tystnaden han viger in den sälla hvilans stund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
