- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 9. Svensk romantik, 1. Atterbom, Hedborn, Elgström, Afzelius, Eufrosyne /
134

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

a tt grubbla öfver ting, som aldrig forskas ut,
att dyka mot ett djup, som ingen botten har,
a tt flyga mot en höjd, hvars närmsta stjärna re’n
mig gäckar med sin strålkropps otillgänglighet.

Är det ej nog, att himlen ju jag ser, ja hör,
när skärt dess strängspel efterklingas i min barm? —
Med denna värld belåten, kring hvars blomsterbryn
mig lifvets känsla möter evigt ungdomshuld,
jag kan ej nedan, kan ej ofvan hennes gräns
med köld och död i ödslig rymd befrynda mig.

Lef du, hvars själ omfamnar allt, i detta allts
oändliga betraktan, själf dess storhet lik;
men unna mig med moderlig varkunnsamhet
att vara här, i inskränkt krets, ett allt för mig:
en droppa blott, som glindrar på ett blomsterblad!
Ack! skåda sol och måne dock ej lika klart
sin växelbild i droppan som i hafvet själft?

Och är ej hon, den minsta spegeln, just därför
den mest till ljus, till sol i smått förvandlade?

N y x.

Och denna skildring, menar du, den målar dig?

Sen du din kärlek nedåt sträckt, ej uppåt mer?

Sen lystenhetens rosenkrönta kalk du tömt,
som höljt omkring din andes ärfda strålgestalt
en mer och mer förtätad dimmas fängseldräkt?

Så människorna dväljas i det glömska lif,
där man sin skugga vara tror sitt rätta jag,
och att, tvärtom, det rätta jag blott skuggan är! —
Är du en ljusfödd demon ej — en genius,
af mänsklig, men urbildlig art, af mig bestämd
att glädja dem, att trösta dem, att lossa upp
med lena händer de vid mullen snärdas band —
men ej att blifva — märk det väl! — själf en af dem?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/9/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free