Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om Finlands örlig, om de vilda ryssar,
om Jernfeltz, om den milde Gustafs segrar,
och hur af ”svenska herrars” fega svek
ur all sin våda kejsarinnan frälstes.
Allt bidrog till hans underbara värld;
son af en karolin, berättade
själf sockenskräddarn om den tolfte Karl
och vågade sitt hufvud på, att Görtz
oskyldig mistat sitt för bödelsyxan.
Och när omsider bortom furubergen
den fagra sommarsolen gick till ro,
vallröster klungo mellan hjordens klockor
från deras hagar, rundt kring himlabrynet.
I öster trallades: ”Ack, ljuflig tid”,
i väster: ”Stilla bygd, mitt sinnes möte”.
När sist allt tystnat, mänskor, hjordar, fåglar,
och blott i trädens sus och vattnens porl
naturens ande än förspordes vaken,
då steg tackoffret för den flydda dagen
ifrån en ängshöjd, från min faders flöjt,
som spelade: ”Nu hvilar hela jorden”.
Och natten grep sin vallmospira, tryckte
den hulda sömnen till sitt ena bröst,
den än mer hulda drömmen till sitt andra,
besteg sin månvagn, lät utöfver dalen
på välluktsskyar silfverhjulen rulla
och ropade åt tingen: Vänden ut
ert innersta, att nu däråt er fägna;
i morgon göms det åter för ert öga!
Och strax från tallbevuxna klippors branter
på slätten skredo resar ner till kamplek.
När någon föll, då hördes dvärgar skratta
ur smedjorna vid foten af de salar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
