Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Än, hur ock vreda åskor dundra,
står tjället upprätt, som är mitt.
Och där jag lefver, att beundra
hvad Sverige ägt af stort och fritt.
Men när ej strängen längre klingar,
när frosten fällt hvar blomma ner —
då lyften mig på gudavingar
till de evärdliga — till er!
HÄLSNING TILL SVENSKA ALLMÄNHETEN.
(1847.)
Blott ett! — Jag är (om någonting jag är)
en minnets man. I det förflutna bor
min tankes umgängskrets, och sagans tempel
är helgedomen för min offertjänst.
Det gifves andar, hvilka trifvas bäst
i svunna tiders ensliga beskådning,
likt Ossian på månklar midnattshed
bland vålnader af hjältar, sångmör, barder,
framlockade från kumlen eller skyn
af älskande besvärjningsljud, som härma
lifstonerna af deras eget fordom.
Så jag. Själf oförmögen att i värf
de hädangångna höga fäder likna,
mot deras ädla bilder har jag vändt
den trogna spegeln af en tacksam hågkomst
och så, om speglingen är sann och ren,
kanske ej alldeles förgäfves lefvat.
Ty icke dådlös, icke dystert själfvisk
en sådan spegling är. Sin glans den kastar
med skär belysning öfver nutid, framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
