Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR TECKNINGEN’ AF KELLGREN
UR TECKNINGEN AF KELLGREN.
Snille och karaktär sammanhänga på innerligare vis, än
mängden af människor synes tro; och sällan torde väl något
verkligt snille kunna framtes, där ej — åtminstone såsom
anlag (hvilket visserligen kan förmörkas och förvillas) —
karaktärens storhet visar sig förenad med snillets. Det bör alltså
ej finnas oväntadt, att i samma mån som Kellgrens ande
utvecklade rikare snillegåfvor, gjorde den ock hela hans
varelse mera ädel, mera redbar, mera blygsam — det sista, i alla
detta ords betydelser. Vi veta ej bestämdt, hvad han tänkte
om sig i de yngre åren, då han snart efter sitt framträde
såg sig allmänt hyllas och sin tidning skyndsamt förvärfva
det anseende, att ”Postens” äfven minsta loford eller tadel
afgjorde en författares frejd eller vanfrejd och en där beviljad
plats åt ett gilladt versstycke var högsta målet för hvarje
ung vitterlekares ärelust. Onekligen fortfor han länge att nog
ofta utöfva denna domsmakt på ett sätt, som berättigade hans
fiender att förebrå honom kitsligt öfvermod. Desto
minnesvärdare är den ödmjuka föreställning, som han om sig själf
hyste vid slutet af sin lefnad och hvarom detta ställe, i ett
kort före hans död skrifvet bref till en vän, på det otvetydigaste
vittnar: ”Det var en liten man i vår litterära värld. Hans
talanger voro små. Han hade kanhända icke hvad man kallar
snille. Hans flesta skrifter hade liten vidd och vikt. Men
han hade en egenskap, kanske i högre grad än någon af
sina medbroder: det var ett nit, en värma för svenska
vitter-herens förkofran och heder, som följde honom beständigt
genom ett plågsamt lif och som ännu var hans sista passion
i den stund han skref dessa rader.” I allmänhet är det en
glädje, när man öfverskådar de senaste åren af hans bana.
att se det höga begrepp om en värdig författares kall, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
