Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då en ny världsreligion blott kastar sina heliga strålar öfver
ett tidningsblad och försvinner utan att hafva mött på färden
ett enda vänligt och allvarligt hjärta, då ett nytt tidshjui
krossas under profkörningen. — Redan då jag första gången
hälsades som skald, ansåg jag mig ringa och har verkligen
intill denna dag bibehållit denna blygsamhet. Liflighet i
glädje, i sorg, i tycke, i vänskap, i förening med min fantasi
— se här allena mina poetiska orsaker. Hvad jag därföre
har författat, är ej annat än min egen lefnadshistoria eller,
rättare, en fragmentarisk teckning af min barndom och
ungdom. Min sångmö har ej älskat det närvarande, föga har
hon gladt sig åt det tillkommande. I kärlekens och
förhoppningarnas tid samlade hon det bröd, hvaraf hon lefvat, och
då detta blifvit förtärdt, har hon tystnat. Min svanesång är
redan afsjungen. Sångaren är död, men i griften drömmer
han stundom om det framfarna.
En både i ord och handlingar verkligen poetisk
lekkamrat — jag vill kalla honom med ett välförtjänt namn,
Sylvester — var mig följaktig i alla de äfventyr, jag nu vill
be-skrifva. Kunde jag ej ur minnet historiskt leda vår ingång
och utgång till och ifrån denna lefnadsepok, så skulle jag
ännu i dag tro, att jag en tid af lifvet hade varit bergtagen,
eller ock, att denna tid hade varit ett medfödt minne i själen
af ett lefnadstillstånd före det jordiska. Likväl, innan jag
tecknar detta underbara barndomslif, vill jag beskrifva det
lilla paradis, i hvilket mina första dagar försvunno. En
härlig skogsbygd slutades vid ett fruktbart slättland med en
rät vinkel af granskog vid mina föräldrars boning. Den ville
sträcka sig längre, men rönte ett väldigt motstånd af den
bördiga åkerjorden, som där vidtog. Men naturen hade varit
så påhittig att vid bräddarna af tvenne parallella bäckar med
björk- och al-alléer samt däremellan en liten ekskog
fortsätta sin löf- och blomsterrika skönhet så långt som möjligt
280
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
