Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur brända grundet trängd, bröt ur hans inre.
De nalkas Cyperns dunkla cederlundar;
en hydda bygges upp, och deras lycka
och tacksamhet var Cypris’ första högtid.
* * *
UR ”SIGVART ELLER KÄRLEKENS SVÄRMERI”.
Till guldstoft töcknen smälte, och ur hafvet,
likt bruden ur sin rosenbädd, steg solen.
I hvitnadt sken försvinner morgonstjärnan,
likt templets lampa, som med dagen mattas;
lif återgjutes i naturens ådror
och strömmar fram i cirkelförda hvirflar. —
Och, nyss ur sömnen väckt, med nytänd andakt
vår jord mot skaparn blickar upp, bestrålad.
Af lärkans soloröst bryts helga tystna’n,
och ett adagio stäms af näktergalen.
* * *
MINNET.
(Hymn.)
Du, som mot mig med yppigt spel af färger,
ett återsken af mina första dikter,
än sväfvar fram och bär mig fridens hälsning
från forna stunder, som likt skilda vänner
från hafvets sluttning än förtroligt vinka
ett afsked åt den lämnade på stranden —
du, som ur öknen af den värld, där lifvet
blott mäts af druckna eller tömda sinnen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
