- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 28, Författare från 1900-talets början. 1 /
29

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.O* •.. O •...O* *.. O’-..• O • .. 0» «.. Q•^..«0»s.X>>w0-,%.-0*w0«%.-0’/>..-0’*’4/q.

Kvarnfö klo SS aren

”Ja, det skall jag trovärdeligen ställa om. Är du inte
nöjd då?”

”Får väl fresta vara det!”

”Nå, men vad såg du för en?”

Mäldarn sänkte tonen till halvviskning:

”Gråe Jägarn, kärefar! Och vilken annan kan det
vara! Fick ej hinhåle en brådska från Mickels i backen, så
snart det här kom på?”

Mates stirrade andlöst på mäldarn en god stund.

”Gråe Jägarn!” viskade han darrande. ”Vad i Herrans
namn gjorde jag då för orätt?”

”Bäst att kärefar går ned och talar med honom själv!”
rådde mäldarn.

Mates gick bort till den öppna golvluckan och såg
gruv-samt ned i det mörka kallrummet, där stegen förlorade sig
nere i halvdunklet.

Den sönderspillrade vattenådran sorlade, tjöt och
piskade med sina rännilar kring väggar och tak. I allt detta
hördes då och då återkommande milda klagoljud liksom
fjärran från.

Mates hade sig beslutsamt nedför stegen, men då mäldarn
såg hans mörka lugg järns med golvet, tycktes modet vara viket.

”Om han nu bara kunde en bön!” tänkte mäldarn. ”Det
där folket har visst allt sitt gudsord under stallkrubban. Se,
nu bar det av med honom!”

Mates drog ned luckan med handtaget över sig.

Järker smög sig sakta dit och lade sig att ly.

Hans hustru slog upp kammarluckan, fick se sin karl i
denna ställning och utbrast:

”Se så där ja! Måste ned och hyllra med styggen själv
till sist! Var det inte slikt jag kunde spå!”

VIII.

MATES INFÖR GRÅE JÄGARN.

När Mates med bultande hjärta hade hukat sig ned under
golvet och stirrade kring sig i kallrummet, kände han väl
droppstänk ur det porlande skumrasket, men kunde i förstone
ej urskilja mycket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/28/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free