Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mm ■«■.......— ■■■ ■ —1 .....’■■■■ 1 1 ’■
Olof Högberg
Så fyllde han påsen, bar ut den i kärran, tog ut hästen,
som var vresig av hunger, satte för och kom in. Han gick
alldeles inpå den bortkomna människan och ropade Mates i örat:
”Stå inte längre här i grubblationer nu, kärefar! Allt är
i ordning och förstpåsen i kärran.”
”Vad för slag?” lät Mates, som stungen och i skälvande
ton, likt en ålderdoms omage.
”Hästen är ju för och mjölpåsen i kärran!”
”Jaa, jaa!” lallade deft andre som en yrvaken.
Han skakade upp sig till tankenärvaro, såg sig omkring
med rörliga ögon, fäste blicken än en gång på stenen, rörde
läpparna ljudlöst ett tag och stammade i en skälvton, som
han fåfängt bjöd till att stadga:
”Som i övermorgon... får jag hem... det här då?”
”Ja, bara kvarn så visst blir gående!”
”Du sir nu att hon går!”
Så sade med kvalfull iver Mates och skred ut i natten,
ödlig, böjd och grå.
X.
DET BLEV RÅD MED FADDRAR.
Först sent mot midnatt kom kvarnköraren hem genom
porten inom den fyrkantiga huslänga, som efter seden
utgjorde hemmanets nödiga byggen inom gemensamt ytterlås.
Det var mörkt i brygghuset, drängstugan och
natthärbärget för de främmande hjonen. Endast i stugan hos mor
i huset flämtade stickblosset ännu från murklykan.
Mates satte in hästen, sköt kärran i lidret med ovan
svårighet, tog påsen och låste med vredet.
Hustrun hade visst hört honom, ty hon kom till mötes
ut på bron.
”Vad i Herrans namn är det, att du blev så länge
var-andes?” lät hon dämpat i mörkret.
”Jo, kvarn är oss lös vorden nu!” kom svaret i gubblikt
huttrande ton efter lång väntan från den frusne. I skrämseln
för det främmande målföret ropade hon:
”Är det inte du då?”
Han gjorde våld på sig att återfå sin gamla stämma:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
