- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 28, Författare från 1900-talets början. 1 /
63

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Jaha, svarade genast fru Gustafsson med bestämd
röst, i det hon fattade fru Hjelm i kjolen och drog henne med
sig över golvet.

— Det här ä misses Pettersson, — det ä det — misses
Pettersson och hennes tre barn, och det här ä misses
Andersson, professor Andersson därborta, hans hu-stru, och det här
ä miss Swensén, hon hjälper misses Andersson i hennes hus —
och miss Löfgren, hon ä misses Lundgrens hjälp. — Har Stina
hälsat på mostrarna? — vände hon sig strängt och avbrytande,
utan att släppa sitt tag i Matildas kjol, till husets dotter,
som sög på en bit karamell nere vid dörren, — kom och gör
det genast! — Jaha — och här ha vi...

Så fortgick det grundligt och stadigt hela raden utefter,
och alla stego upp och räckte fram handen med allvarsamma,
litet förkonstlade miner och sade:

— Tack för första gången.

Plats bereddes högtidligt åt fru Hjelm i en soffa, och
tystnaden fortfor. Ingen ansåg sig behöva låtsa ett samtal,
då man ändå var upptagen av att studera fru Hjelms hela
person, hennes klänning, medaljong, halsrysch och —
handskar. Handskar! Det var det oerhördaste. Matilda försökte
förläget att tala vid sin granne, men fick blott: Oh yes — eller:
Oh no — till svar. Slutligen efter en liten paus och åtskilliga
nervösa vändningar yttrade frun rodnande:

— Hur trivs misses i Amerikat?

— Nu blir det en stor fråga, vad vi skola kalla denna
unga vän för, sade professorn, som vänligt närmade sig —
skola vi säga fru eller misses?

Eörelse förspordes i den långa, buktande raden. Man
såg på varandra, gömde huvudet bakom varandras axlar,
viskade små hemliga ord och lade handen över munnen för
att skyla det harmlösa fnittret.

Det var en stor skillnad mellan dessa båda titlar. Skulle
man verkligen säga fru till denna unga kvinna, även om hon
var av herrskap?

Ingen ville giva något svar, tills fru Gustafssons avgörande
röst ljöd från matsalsdörren:

— Ja, andra få göra precis som de vilja, men jag kommer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/28/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free