Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nyaste. Det lilla varpet, om det hinns med, är avsett blott
för umgängesvännerna.
Den rymliga bodtrappan till Åbergsons speceri- &
diversehandel i hörnet av hans långa röda envåningshus med gröna
fönsterluckor, och med frontespisrum en trappa upp, och med
rött tegeltak, är kant i kant till gårdens inkörsport. Som pojke
stod Åbergson på trappan minst två dar i veckan från första
dagsljuset tills flera timmar frampå dagen för att genast varsko
inåt huset då lantfordon voro inom synhåll, och för att själv
ägna åt de åkande gästvänskapens första omsorger enligt en
noga inlärd samaritkurs.
Det var genom självständig, psykisk fördjupning av
denna kurs och genom mer och mer bländande variationer
däri — alltid inom det provinsiellas fasta ram — som den unge
Åbergson blev oumbärlig för sin principal och småningom
fick den handlingsfrihet som på omkring tio år nyskapade
affären, höjde den över fiskaffärerna och det mindre diverset
upp till spannmål i stort och ett större diverse som tätt
omfamnade böndernas hela hushållning utom kreaturs- och
slakteriaffärer och järn och trä.
Bodtrappan var den strategiska punkten på hans
ungdoms slagfält där han småningom fann Ordet som trängde
genom skinnpälsen på vem det vara ville, ty det styrdes av ett
alltjämt ökat vetande och av ett minne som omfattade kundens
och hans hemorts intimaste förhållanden, och det vägleddes
av en allt snabbare siarblick som i ett nu skymtade stundens
känslor och behov, och det var aldrig samma ord två gånger utan
alltid nyhetens friska färger över de gamla välkända ämnena:
hemortens marker i morgonrodnadens alltid nya skiftningar.
Och då någon gång senare på dagen skällsorden behövdes,
vilket alltjämt ökat förråd av glosor, underbart hopfogade
men ändå alltid enkla och lättfattliga! Vilken suggestiv kraft
i den unges otidigheter, tidiga budskap om den patriarkaliska
mogenheten i hans yttranden nu, då han från bodtrappan
vid förefallande behov rensar porten eller gatan med en rad
individuellt träffande, intimt sakkunniga, lågmälda eller
dånande ord, för vilka män, kvinnor och barn vika undan som
för en kavalleritrupp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>