Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o.
S*J
I skolsakerna tycker han bäst om det otvivelaktiga: och
det mest otvivelaktiga är lärobokens ordagranna ord, det vet
han genom sin förståndiga erfarenhet, ty han har sett att kan
man dem så reder man sig någorlunda och det ofta nog även
utan att förstå dem. Kan han ett par rader ur läroboken
utantill, så ger han ifrån sig dem med en förnöjd brådska, men
sätter — hörbart — ett tankstreck mitt i meningen där hans
egna ord skola ta vid.
Klockan tre efter dagens sista lektion bär det i väg hemåt,
också nu med god fart, men nu har han tid att låta tala med
sig på hemvägen. Hans tal har ungefär den föreskrivna
kortheten: ja ja och nej nej. Vad därutöver är, är blott några få
korta satser av ett menlöst men alltid sakligt innehåll och är
aldrig vad man brukar kalla ”dumt”. Han småler ibland
men skrattar nästan aldrig, hans belåtenhet försvinner snarare
då han hör skratt omkring sig.
Jo, det finns ett par saker som få honom att skratta.
Själv säger han aldrig ett grovt ord. Men det kan hända att
någon av de andra anspelar på hans manliga mognad genom
gåtfulla frågor, t. ex.: är du borta om lördagarna då du är
hemma i X-by?
Då ljusnar det till ett ögonblick i det saktmodiga turkiska
allvaret, han lyfter litet på huvudet och den lilla röda munnen
formar sig så smått och obestämt som hos ett mycket litet
barn, till ett översiggivet men kort och svagt ljudande skratt
högt uppe i diskanten. Varpå allt återgår till sin stillhet och de
tjocka blåsvarta mustascherna återfå sin fasta porslinskontur.
Det andra, som får honom att skratta, är anspelningar på
den överdådiga mathållningen hos hans målsman
Fiskhandlaren och Storfursten Åbergson. En av hans små korta satser
i detta sammanhang blev hos kamraterna ett bevingat ord:
”Men Åbergson äter mer.”
III.
Hr Åbergson i helfigur.
Vi lämnade Fiskhandlaren Åbergson innan han fått sin
middag, vi återfinna honom nu ej på bodtrappan. Han har
vid tvåtiden gjort inryckning i boden, dragit får skinnströjan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
