Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mogen rädisa. Mustascher och helskägg mycket stubbade,
och ljusare än ansiktshyn. De rakas aldrig men all denna
hårväxt klipps av fru Åbergson en gång i veckan för att svalka
vederbörande.
Fru Åbergson lyfter pytsen och nu gäller det. Hr
Åbergsons likt kärnis blåaktiga ögon förstoras och blicken klarnar
blixtsnabbt från ett tunt vardagsöverdrag av godmodigt
skiftande glasyr. Ansiktsuttrycket stannar i en fast orörlighet,
som organiskt passar till den uttrycksfulla figuren. Han
fixerar fru Åbergson med hela sin organism och med en
re-spektinjagande, suggestiv kraft, som står över vad man brukar
kalla skönhet. Han är märkvärdigt nog fin i skinnet, känslig
som en gris, detta sagt utan avsikt att på minsta sätt förklena
hans värdighet. Vad som väntar honom ur pytsen är en
prövning, fullt lika verklig som att stå för knutpiskan. Och
utan minsta tvivel skulle han se ut just som nu även om han
stode där för att skjutas i nästa ögonblick.
Vi ha alltså haft turen att få se honom då det gäller.
Och vi få säga att detta storögda, fasta, hårda men kännande
ansiktsuttryck är av en mäktighet, som ej hör till det
vardagliga. Det må vara att han i mångt och mycket ser mera
ut som en frisk och färdig slaktare än som en religionsfilosof.
Men i sitt läge framför det oundvikliga är han i alla fall genom
hela sitt väsensuttryck en syn av orubblig, hög och befallande
manlighet, som ej gärna kan glömmas.
Nästa ögonblick är denna syn borta ty den första pytsen
har kastat över honom sitt innehåll och ett otal andra följa
tätt efter. Hr Åbergson nekar sig nu ingenting av stora vrålande
ord och annat som kan lindra svedan, och det mot cementen
skrällande spjälgolvet håller ackompanjemanget.
IV.
Från klarhet till klarhet.
Handelsman Åbergson, nybadad och i helombyte både
under och ovanpå men fortfarande i skjortärmarna, sitter vid
middagsbordet på tu man hand med Turken, också han i
skjortärmarna enligt sin målsmans alltjämt synliga föredöme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
