Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.o**.,.
s.:~—
o-..
Det var tisdagen den 14 november 1865, ett datum som
ingendera nu hade orsak att grubbla över. Men vi få se att
den dagen blir till något för Storfurstens hus i mer än ett
avseende.
Det var till en början smörgåsbordet, som upptog bådas
intresse.
Det stora runda bordet, vars utan sirater svarvade, stadiga
gula björkben stucko fram under en ren vit duk, pryddes i
huvudsak av följande: Ansjovis, marinerad sill, sardiner,
böckling, makrill, inkokt ål, svensk löjrom, en torr fårbog,
tunga, färskgurkor, uppskuren kalvstek, små kalla
chateau-briander, pickles och två ostar: mesost och en gammal
brun-fiäckig gräddost ej utan mask. Uppläggningen var gjord på
gamla hedervärda glasassietter av olika utseende vilka syntes
hämtade ur ett välförsett museum; och allt var fasonerat och
ordnat av en hand, som tydligen utövade konsten med ömhet
och insikt. Denna hand var alltid fru Åbergsons egen. En
stor kopparbunke full med astrar gjorde inskärning i
anordningens sfär iska form, åt ena sidan; mitt emot skars sfären
av en museiartad brännvinsflaska, uppvaktad av tre
halvbuteljer röd bourgogne av distriktsmärket Chambertin.
Hr Åbergson och Turken mitt emot varandra i var sin
stadiga länstol av ljuspolerad, men av ålder mörknad björk,
med sittdyna i svart kalvskinn.
Brännvinsmuseiflaskan besökes av Hr Åbergson ensam;
högst tre gånger i snabb följd vid förrättningens början. Inga
dricksvaror finnas på bordet mer än de omnämnda två
ut-korade; vardag och söndag likadant. Bourgognen, som
genomgår hela måltiden, anlitas först av Turken, men Hr Åbergson
hinner snart upp honom och löper långt förbi. Sista
halvflaskan är för Åbergsons privata del; ur den får Turken ett
halvt glas som en för hans ungdom lämplig avslutning.
Anordningarna är o i allt vardagens vanliga, och rätterna
egentligen blott två: i dag oxsvanssoppa och stuvade abborrar.
Nu likväl också en ganska stadig efterrätt då det ej råkar
vara köttdag på bordet.
Men vilken tillagning och vilken paradisisk fulländning
hos de vattnets och fasta landets kreatur, som funnits värdiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
