Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.öx. ox» ’*. >• o ...
Det var en mörk och mulen dag. Det inre rummet låg i
halvskymning med en hög spånjalusi för fönstret. När man
vek undan ett litet hörn av jalusien, såg man mellan två gråa
husgavlar ett stycke av Ladugårdslandskyrkans stora svarta
kupol. Bing bång, sade klockorna.
Ida visade Martin ett tittskåp med färglagda tavlor. Där
funnos vita slott och trädgårdar med kulörta lyktor i långa
glimmande rader, gula och röda och blå. Där funnos
främmande städer med kyrkor och broar, och ångbåtar och stora
skepp på en bred flod. Och där funnos festligt upplysta salar
med strålande ljuskronor, men det som såg ut som ljuslågor
var bara små hål, utstuckna med knappnålar. Och det blev
alltsammans så stort och så levande, när man såg det i
tittskåpet. Det nästan rörde sig, det var visst något trolleri...
”Det har jag fått av min mamma,” förklarade Ida.
”Men var är din mamma?”
”Hon är borta.”
Martin såg undrande ut.
”Hur då borta?”
”Hon har rest bort med en främmande herre. Men ibland
skriver hon brev till mig, som pappa läser för mig; och ibland
får jag vackra saker av henne, som hon skickar.”
Martin blev mycket nyfiken. Han ville gärna veta mera,
men han visste inte riktigt om han borde fråga.
Men Ida tog Martin om båda axlarna och såg mycket
viktig ut:
”Vet du vad vi ska göra nu?” frågade hon. ”Nu ska vi
klä ut oss.”
Hon drog ut en byrålåda och började plocka upp röda
liv av sammet, sidensars och rips, med snören och rosetter
i oändlighet; sidenskor, handskar och silkesstrumpor och
långa slöjor av tyll — skära, vita, blå.
”Det här har jag också fått av min mamma... när hon
var vid baletten.”
Hon tog en tunn, ljusblå slöja med sil ver paljetter och
svepte den om huvudet på Martin. Så fick han ett rött liv,
ett skärp av silverskir, en vit kjol.
”Så lustig du ser ut,” sade Ida. ”Alldeles som en flicka.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
