- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 28, Författare från 1900-talets början. 1 /
292

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

var bekymrad i sitt bjärta över att ban skulle börja skolan
på hösten, kommo de alla in ocb gratulerade honom för att
det var bans födelsedag, pappa ocb mormor ocb Maria, ocb
Maria gjorde sig till och neg ocb sade: ”Jag bar den äran att
gratulera!” Men Martin skämdes ocb blev röd i ansiktet ocb
vände sig mot väggen.

Då lämnades ban ensam. Men det dröjde inte länge förr
än mormor stack in huvudet ocb ropade, att kungen kom
ridande med femton generaler för att gratulera Martin, ocb i
detsamma hörde han ett mullrande över bron som om åskan
gick. Då sprang ban ur sängen ocb kastade på sig sina kläder,
men bullret kom närmare, det stod en sky av damm över
vägen, hästarnas bovar dånade mot marken ocb bron, ocb det
blixtrade av blanka vapen. Då ban kom ut på verandan, hade
de främsta redan hunnit långt förbi, men Martins moder
tröstade honom med att kungen inte var med. I stället var
det nästan hela bans krigshär, ty det skulle vara fältmanöver
i Drottningholmstrakten. Det var husarer ocb dragoner ocb
hela artilleriet från Stockholm, ocb artilleristerna skakades
som potatissäckar på sina kärror ocb voro gråa ocb svarta
av damm ocb smuts. Men Martin beundrade dem ännu mera
på det sättet ocb undrade för sig själv, om det inte var ännu
bättre att vara artillerist än att vara skutskeppare.

Men krigsmakten drog förbi ocb blev borta, det kom en
frisk vind från sjön ocb tog med sig den lukt av smuts ocb
svett som den hade lämnat kvar, ocb då Martin vände sig om,
stod där bredvid frukostbordet ett särskilt litet bord dukat
åt honom, och Maria hade klätt det med blommor ocb gröna
blad. Då skämdes ban återigen ocb blev röd, men ban blev
också mycket glad, ty mitt på bordet stod en kaka, som bans
mor hade bakat åt honom, ocb en stor tallrik full med smultron,
som Maria hade plockat under ekarna, ocb en tjugufemöring
från pappa ocb ett paket med strumpor, som mormor hade
stickat. Men av allt detta tyckte Martin mest om
tjugufem-öringen. Ty han hade redan lärt sig förstå att ett par strumpor,
det är ett par strumpor rätt ocb slätt, ocb en kaka är en kaka;
men en tjugufemöring, det är ett obestämt antal uppfyllda
önskningar i vilken riktning som helst inom en viss gräns,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/28/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free