Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\Z-■■■■■" ...1 —1 ........................... -—i. i ■ ■■ i...—■■ :•*
Den gamla gatan
och hur trång den gränsen var hade erfarenheten ännu icke
lärt honom.
Och Martin gick omkring och tackade alla och smakade
på kakan och smultronen och såg att strumporna voro
rödrandiga och vackra och gömde tjugufemöringen väl i en
tändsticksask, som han hade till kassaskrin, och där det låg ett
par gamla kopparslantar förut och några små stenar, som han
hade letat ut i sanden och gömt, därför att de voro så vackra.
Så blåste Brage vid Tyska Botten, och pappa måste fara
till staden; men Martin fick gå med mamma och mormor och
Maria till Drottningholm. Där låg kungens vita sommarslott
och speglade sig i den blanka viken, och träden i parken voro
större än alla andra träd, och skuggan under dem var djup
och sval. Och över dammarnas och kanalernas mörka vatten
gledo de vita svanarna fram med stelt sträckta halsar, och
Martin trodde icke att de bekymrade sig om någonting annat
i världen än sina egna vita drömmar.
Men mormor hade ett franskt bröd med sig, och hon bröt
det i smulor och matade dem som man matar höns.
Sommardagar, lyckodagar, blåklint i den gula rågen...
Det var nära vid skördetiden, och Martin gick på vägen
med sin moder, Maria gick på hennes andra sida och tog då
och då en blåklint ur rågen. Men modern hade en skär
klänning och en halmhatt med stora brätten, och hon talade med
dem om människorna och världen och om Gud.
”Ser du, Martin,” sade hon, ”där står just det tunga
och det lätta axet, som vi läste om här om dagen i bersån. Du
minns, det fulla axet, som böjde sitt huvud så djupt mot
jorden, därför att det hade så många sädeskorn att bära på.
Men sädeskornen mal man till mjöl i kvarnen, och av mjölet
bakar man bröd, och brödet är gott att äta när man är hungrig.
Men det tomma axet är till ingen nytta; bonden kastar bort
det eller ger det åt sin häst att tugga på, och det blir hästen
inte fetare av. Och ändå reser det sig så stolt i höjden och
ser ned på de andra axen. som stå och bocka sig runt omkring.”
Och modern bröt av det stolta, lätta axet och visade
Martin att det var alldeles tomt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
