Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om du går ut mitt i natten på den lilla stationens lastplan,
kan du vara rätt säker på att få se Johannisas silhuett mot
luften över den svarta pitpropskonturen med ena ändan av
en stock på sin järnrygg. Då hans två vagnar äro fullastade,
går han hem och tar sig några timmars vila.
Men då han vaknar, äro lederna stelnade. Han känner
sig som i bojor och han stöter på hustrun:
— Krestin, nu får jag löv å öpp! men ja kan inte röra e le!
Du får löv å hjälpa mek!
Och Krestin stiger upp och drar sin man ur sängen. Där
står han stelbent och med värkande rygg, medan Krestin klär
på honom ylletröjan och hjälper honom med byxorna och
västen och snör pjäxorna på honom. Och det kan hända, att
hon måste leda honom några varv runt i rummet, innan hon
fått honom så pass att han kan reda sig själv. Så får han sitt
matsäcksknyte och det bär i väg.
Men då han i den sovande morgonen kommer in på
stationsområdet och har satt sin breda rygg under en sliper och
börjar knoga uppför den sviktande plankan, är han åter
Johannes, som är smålänning och icke vet av några svårigheter.
Bara han börjat svettas och fått maskinen i gång, går han som
ett urverk. Från måndag till lördag.
Men på lördagarna, stundom, händer det, att han måste
in till stan, till fantasi och narkos. Vem unnar honom
inte det?
Han har uppfyllt sina skyldigheter mot sig själv och sin
familj. Hans stuga är vacker och runt omkring gror föda ur den
fattiga småländska sanden. Och lite ringblommor och pioner
för själen också. Och lavendel för kyrkobesöket.
På söndagen gå de till kyrkan Johannes och Krestin.
Johannes går två eller tre steg före, ty han är ju karl, och efter
kommer Krestin med båda ungarna vid händerna och en tredje
som gör hennes hy gul och gången släpande.
Men Johannes tänker inte på sådant. Han kommer att
sitta på bortersta bänken ett slag och så går han ut bland
gravarna eller till sockenstugan och bjuder på snus — eller också
går han bort till stallen och pratar med herrgårdskuskarna
och får sig en dragnagel ur deras söndagslitrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
