Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Står ej en tomte där vid fäjsets knut?
Står ej en åldrings vålnad hög och rank
i tankar lutad lätt mot loftets skrank?
Och blicka ej två barnaögon ut
i skymningsdunklets värld, mot stjärnströdd sky
emellan gröna rutors galler bly?
Därinne tänds ett skimmer varmt och rött —
ett stockvedsbål i brasuspisens ugn.
En spinnrock surrar. Dalkarlsklockan lugn
slår sina slag. — Allt somnar ljuvligt trött.
Fullmånen stilla över gården går
och strör sitt guld i alla skumma vrår. —
❖
Jag står därinne — sjunker själv i samma
dvallika ro, men den är full av drömmar,
av skönhetssyner som i festprakt flamma,
och under dem en sångens högflod strömmar.
Jag ville tyst få sjunka djupast ner
i denna flod och aldrig vakna mer.
I stora skuggor, mina höga fäder,
jordfasta bergsmän och besutna bönder —
jag är ett lossnat löv, en tappad fjäder,
en kugge i ett urverk som gått sönder.
Mig driva dagens vind och tidens våg
än hit, än dit med tung och vilsen håg.
Nu julens kväll sin varma stillhet breder
kring höstens jäktade förpinta trälar. —
Å, jag vill bort, vill hem, vill gå till eder,
I skuggvärldsfurstar, fria höglandssjälar,
som sväva tysta än kring stugor grå,
hur vågor vandra och hur vindar gå!
–––*–––
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
