Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och såsom ett klipphårt land —
där luften steg som en grytas rök
mot himmelen dallrande vitt —
där tystnad med väldiga käkar slök
trehundrade galningars ritt.
Längs kullarnas rand ett töcken gled,
det växte, det vidgades ut —
ett glödhett stickande nålregn spred
sin pina i nästa minut.
De stridde för luft i ett berg av damm,
där hettan på märgen sög.
Med honom i spetsen de grävde sig fram,
och i spetsen hans gångare flög.
De redo i dag och de redo i natt,
de buros av viljans makt,
och var strupe vart eld, och vart öga blev matt,
men allt vildare skarans jakt.
Det flåsade tungt ur flämtande bog,
och trött klang hovarnas stål,
men sporren en blödande rispa drog,
och springaren ven mot sitt mål.
Mylord, tolv hästar stöpo i går,
bara benknotor ha vi igen,
vår hud är skrumpen och trasad av sår,
och en öken är synranden än.
Mylord, ni har fört oss i fara och nöd,
giv oss rast av nåd en sekund! —
”Well, rast skall du få, när du väl är död,
så att än kan du följa en stund.”
Mylord, vi förgås utan vatten och bröd,
det är ni, som oss hungrar ihjäl,
på ert samvete kommer vår vånda, vår död,
ni skall svara för allt med er själ. —
”Well, så klaga din orätt en annan gång!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
