Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur Präster
mäktige, i sin nåd måtte bevara dem. Och då skulle Schaafs
minne, trots död och förgängelse, bära levande, välsignad frukt
till evig tid.
Prosten lade huvudet snett bakåt och slöt sålunda: —
Förenen eder då nu med mig, gamla och unga, ja främst I unga
i en tacksamhetens och löftets skål för vår kära och vördade
gamle broders minne! —
Glasen höjdes och sträcktes mot änkeprostinnan, som
hopkrupen och stum satt vid talarens sida. Men denne sökte på
nytt sonens blick — fortfarande förgäves. Då sade han i
myndigt kallande ton: — Petrus Samuel!
Kandidaten spratt upp, nickade bort till fadern, lyfte
glaset, men icke ögonen.
Fröken Somling kramade i förstulen ängslan sin servett
och sneglade från far till bror med ett ögonkast, ilande snabbt
och skyggt.
❖
Sensommardagen glödde i kvav hetta. Genom alla de
vidöppna prästgårdsrutorna trängde ingen svalka, blott
skördetidens tungt sövande ångor utifrån fälten.
Salig prosten Schaafs efterträdare skulle nu installeras i
sin tjänst. Den lycklige, kyrkoherde Vattling, var gammal
ungkarl, försynt och anspråkslös liksom sin företrädare. Hans
ålder både som människa och präst gjorde honom förtjänt av
en sådan belöning som stiftets bästa pastorat. Nedtryckt av
sin framgång gick han nu nästan skamset småmysande av och
an i den stora våningen och välkomnade sina gäster. F. d. vice
pastorn, som under mellantiden skött platsen, var ännu kvar
och hjälpte den förtumlade nyutnämnde och hans gamla
hushållerska att ordna allt på värdigaste sätt.
Man väntade biskopen och den nye kontraktsprosten,
doktor Jonas Peter Amandus Somling.
Ja, Somling hade såsom stiftets äldste fått ärva
kontraktsprosttiteln efter Schaaf. Det dova ljudet av vagnshjul och
hästhovar lockade sällskapet — ungefär detsamma som vid
Schaafs jordfästning — till fönsterna. F. d. vice pastorn stod
bugande vid trappan och vinkade ivrigt in efter värden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
