- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 29, Författare från 1900-talets början. 2 /
112

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tomas var rädd, när de passerade förbi smedjan. Där
inne pustade det och hamrade och klang, medan eld och gnistor
yrde ur skorstenen och högt mot himlen; och där uppe lyste
de stora och främmande stjärnorna, långt större än de, som
tindrade hemma över gården.

Det var också en gata, som Tomas inte mycket kände
till. Inga vänliga fönster skimrade på vägen, utan mörkret
sänkte sig från himlen ända ner till hans fötter. Stora,
osynliga träd brusade på ett helt annat sätt än hemma, och en
ensam båglampas sken fladdrade och flämtade och upplyste
otydligt bryggeriets hus.

Inne på bryggerigården stodo höga tunnor och fat bland
utkörarvagnar, och karlar i träskor och med en svängande lykta
i handen gingo sjungande ut och in i bodar runt om gården.
Men på gatan dansade två fullbusar, medan damm och torra
löv virvlade omkring dem.

— Har du se-sett gubben, som korkar bu-buteljer?
frågade Adrian.

— Nej, sade Tomas.

— De-det är en otäck gubbe! sade Adrian. Dä-ärinne
håller han ti-till! sade han och pekade ut en dörr, som stod
på glänt. Sk-ska vi titta på honom?

— Ja, sade Tomas och rös efter ryggen.

Gossarna gingo fram till dörren, och Adrian stack in
huvudet.

— Ha-han är inte där! sade han. Titta bara!

Tomas steg in, och då sköt Adrian igen dörren efter honom
och sprang.

Men Tomas såg något, som gjorde, att han inte kunde
röra en fot. Det var ett stort, mörkt magasin, och ur mörkret,
svagt belysta av en rökig lampa på en disk, skymtade stora
tunnbottnar som en mängd uppblåsta jätteansikten.

Längst bort såg nu Tomas ett ljussken, som tycktes stiga
ur jorden, och över faten reste sig en skugga; ett ansikte, som
nådde från golv till tak, med en lång, nerhängande näsa och
en hängande smal haka.

Skenet ökade, och skuggan steg från taket ner mot golvet
och bugade sig för skenet. Då visade sig en varelse. Det var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/29/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free