Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niskor bur o rockar av annan färg, men blått, det var riktigt
ett av dessa tusen infall, som ingen mer än hans far kunde
få. Nå, nu måste han ha rocken i alla fall, och så till på köpet
voro naturligtvis ärmarna för korta. Kavajens ärmar kröpo
fram under dem, och Tomas kände fattigdomens förbannelse
i hela dess vidd, och så mycket bittrare, som han alltid
uppfostrats för rikedom och överflöd. Suckande vek han upp
kavaj-ärmarna, men denna falskhet plågade honom ända till förtvivlan.
Inte heller fick han några fickpengar, utan han måste göra
som andra fattiga gymnasister: läsa med dumma pojkar, och
sedan gå upp till deras pappor och bocka sig, och så fick han
då lite pengar.
Men världen lockade honom, han trodde, att innanför dess
skal låg en underbar kärna av lycka, och den ville han åt.
Och sättet, ja, det var kärleken. Därför älskade han Ida,
hon skulle skänka honom lyckan. Men vad lyckan annars var,
därom hade han icke någon klar föreställning.
Det skulle emellertid bli gymnasistbal.
Ska du vara med, Tomas? frågade hans kamrater.
Ja! svarade Tomas.
Vem ska du bjuda? frågade de.
Jag vet inte! svarade han.
Ha ha ha! skrattade de. Ida då? Ida!
Och då dallrade det i Tomas’ bröst av ett hisnande behag.
Men nu levde fru Lack upp i minnena av sin ungdom.
Tomas kunde inte dansa, och han hade inte haft råd att gå
i dansskola, hade inte velat för resten, ty innerst i sitt hjärta
var han blyg och mest tillgiven ensamheten med dess stilla
funderingar.
Jag skall lära dig fransäs! sade fru Lack och blev med
ens röd och ivrig.
Stolarna i salen placerades som visavi tillsammans med
Tomas’ fullvuxna halvsyster, och fru Lack blev Tomas’ dam.
Och nu dansade de fransäs.
Fru Lack dansade med en redan förgången tids underligt
svävande öch sirliga rörelser, ett stelt leende låg över hennes
ansikte, två röda fläckar brunno på kinderna, och ögonen
blickade bort, bort med en vit och frånvarande glans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
