Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—■■■■■■■ ■ ■ i.».. —.1 ...i. ■■ ■ ■ i. ■ ■■■■■■■ ;*J
SlGFEID SlWERTZ
Fabian stod ett ögonblick stum med dystra ögon och
vägde sina chanser. Han inskränkte sig till att nypa Erik
i armen och sjönk åter ner på sin plats.
Georg tog inte sina ögon från landet föröver. Han kände,
att gick han på grund nu, så var han förlorad.
Men allt gick väl. Fint som en svan gled Vindrosen in
bland grynnorna, och ankaret gick i en rund, speglande bukt
med mjuka sä vband under de mörka grankanterna.
Att ligga ombord var inte att tänka på, ty allt var dyvått.
Man stuvade i jollen för att tälta och göra upp eld under
granarna och torka sina grejor. Georg satt redan vid årorna
för att frakta in första laddningen, då Fabian motade undan
Erik, som skulle med, klev ombord själv och stötte ut.
Georg rodde sakta in mot land. Hans hjärta bultade,
så det kunde sprängas. Nu gällde det, nu skulle det komma,
det oundvikliga. Han stirrade på Fabians ansikte, de mörka,
välvda brynen, den vackra, elaka flickmunnen. Det var det
där ansiktet han drömt om ibland om nätterna. Han hatade
det inte. Det lockade honom som en gåta. Och han kände
på samma gång ett slags underligt medlidande, ty längst inne
var det som en aning tillviskat honom det förfärliga: Den där
gåtan kan ingen lösa ... ingen. Ingen kan rädda Fabian, göra
honom gott. Det är bara att försvara sig, kuva, slå ner .. .
Georg aktade sig väl att vända ryggen åt Fabian, medan
han drog upp jollen.
— Hjälp till att bära upp grunkorna nu, sade han så
lugnt han kunde och kände efter, att han hade stadigt
fotfäste. Fabian kröp tätt inpå honom.
— Du, din djävel... du . . .
Georg tänkte: Ger jag honom det första slaget, så har
jag ett gott övertag. Och jag måste ju ge honom smörj. Hur
går det egentligen, om inte jag blir den starkaste? Men han
kunde inte. Det var honom alldeles omöjligt att slå till.
Då gav Fabian honom plötsligt ett hårt slag i huvudet och
satte samtidigt krokben, så att han tumlade tillbaka. Men han
föll inte utan halkade bara ner på knä på de hala barren. Fabian
kastade sig strax över Georg för att få honom på rygg, men han
lyckades resa sig och fick båda undertagen vid brottningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
