- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 29, Författare från 1900-talets början. 2 /
248

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Jag har någonting roligt att tala om för dig i kväll.

Gumman mumlade. Det fanns min Gud och själ ingenting

roligt till här i världen, åtminstone inte för henne. Det hade
Brown ställt om.

Dick vände sig om i den öppna dörren.

— Kom in, Mary, sade han.

Gumman såg på honom, reste sig upp förvirrad.

— Är du inte ensam?

Mary steg in. De båda kvinnorna betraktade varandra
under ett stelt, tafatt leende . . .

Dick såg på sin mor. Hennes stela tafatta leende såg ut
som en grimas, ett sådant där leende som ovana läppar alstra.
Där kom också ett nytt uttryck i hennes blick, en skrämsel
i dessa pupiller, som redan trott sig härdade mot alla de olyckor
livet kan uppenbara för dem. Det var någonting, som
plötsligt brustit i detta hårda förgrämda ansikte, någonting som
gått sönder inom henne, som sprängts och nu med ens ändrade
ytans formation.

— Jag skulle väl bjuda sitta ner, sade hon efter en stund.

Hon tog åter tag i sitt lappverk.

Dick drog fram sin börs, räknade pengarna och lade dem
vid sidan om henne på bordet. Men det var som om gumman
ej lagt märke till dem. Hon fortsatte att sticka nålen ut och in.

— Där är pengar till dig mor, sade Dick.

— Jaså, kom svaret, tyst och saktmodigt.

Dick såg på henne. Han blev röd i ansiktet, när han
började förklara sig.

— Ja, det är inte så mycke den här gången. För Mary
och jag, vi tänker gifta oss och — — —

Han såg på Mary med ett skyggt leende.

— Ja, sade Mary — — —

Gumman såg upp på honom. Det ryckte i hennes ansikte,
det stred och slet i dragen, det stelnade till en ny grimas.

— Men mor, vad är det?

Modern brast ut i tårar. Hennes huvud sjönk ner mot
de lappade byxorna på bordet. Det var som om hon ville
gömma sig i dess innandömen. Det gick en skakning längs
den kutiga utarbetade ryggen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/29/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free