- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 29, Författare från 1900-talets början. 2 /
288

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med iskallt ogillande, tillräcklig majoritet för ett strejkbeslut
kunde dock inte uppbringas. De äldre kamraterna litade nog
på hans ärlighet — men han hade naturligtvis låtit föra sig
bakom ljuset! De yngre gjorde inga omsvep: han hade blivit
mutad av disponenten!

Han drog sig undan från allt buller i vädret, från alla
funderingar om världsgåtorna och alla fantastiska överord
av omfrälsta fritänkare angående socialismens övernaturliga
makt att förbättra människorna och göra jorden till ett paradis.
Fackföreningens arbete blev för honom en del av de
nödvändiga världsliga bestyren för att anden skulle kunna leva
inom människorna i renhet och utan nöd. Den som sedan
ville förnöja sin egen bitterhet med den tron, att det inte
fanns någon ande, bara en kropp, som ville äta och dricka
och kittlas och smekas på alla möjliga sätt tills den ruttnade
bort i jorden — den som valde den tron åt sig att leva på finge
väl hållas med sitt, det var ingenting för Elias. Han gjorde
sin plikt bland människorna för pliktens egen skull och tog
lika liten del i fritänkarnas djävulsmässor som i
Frälsningsarméns välmenta krigstjut eller i frikyrkornas argsinta
inbördes gräl eller i de tomtröskade utanläxor, som söndagligen
snörvlades fram av statskyrkoprästen, disponentens trofaste
och vördsamme middagsätare.

Väl bävade marken ständigt och ofta hårt nog under
fotterna på Elias och Maria, men de grånade tillsammans i
den ljusa tro, som välvde sig över dem, ej längre likt ovetande
barnadrömmar av tungelljus och vivangsdoft ur villsamma
skogars djup, men likt den blommande sommarens solljusa
rymd högt, högt över mognade människors hjässor, som hellre
ville leva under Guds fria himmel än under valhänt timrade
dogmers tak.

Simon var redan ute ur hemmet, så fort gick tiden. Och
Ester, stora flickan, skulle däran hon också.

I trädgårdstäppan vid Bondtolvan hölls en liten
avskedsfest en sensommarkväll, det var hembakta småkakor och mor
Majs bästa hallonsaft — det var några unga flickor, som höllo
varandra om livet och sjöngo vackra visor, lustiga och ve-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/29/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free