- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 29, Författare från 1900-talets början. 2 /
338

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ur FATTIGFOLK.

BIOGRAFEN.

Fröken Elin Jansson, som levde av att sy broderier till
tapisseriaffärer och delade rum med en telefonist, stod vid
fönstret, ännu icke kammad och klädd i kamkofta. Hon höll
en nackspegel i handen och beskådade sorgset sitt gråa ansikte
i det gråa morgonljuset. — Å, du gode Gud, nå, han var då
för resten inte alls god, varför såg hon så mycket äldre ut
än hon var. Varför dessa blyfärgade påsar under ögonen,
som blivit blyfärgade, även de, genom sömnad dag ut och
dag in? Varför så många skarpa streck och fåror i pannan,
vid mungiporna och ögonen? Varför var allt så grått och
förhärjat, mycket mer än det borde varit?

Varje morgon underkastade hon sig denna pinostund
framför spegeln och dagsljuset, med sammanbitna tänder
formligen tvingande sig till att granska förödelsen, i ett vanvettigt
hopp att något skulle kunna inträffa som hejdade den.

Ty intet kunde hon ju själv göra —- pengarna räckte
minsann inte till skönhetsmedel och vackra kläder — det var
stort att de förslogo till inackorderingen. Vanmäktig med
händerna i kors var hon nödgad att se sig själv förvissna,
utan att någonsin ha blommat, förtorkas, utplånas av hungrig
längtan — dö utan att någonsin ha levat. Vad det var
orättvist! Varför skulle det just hända henne? Varför skulle just
hon vara ensam, fattig, glömd och dömd till ett liv, som inte
var något liv, tvungen att arbeta utan avbrott i en tryckande
enformighet bara för att få födan för dagen, utan att någonsin
träffa någon som brydde sig om henne eller som hon brydde
sig om.

— Om jag kunde bli olyckligt kär ändå, tänkte hon de-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/29/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free