Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ögon, som ha lidit,
glänsa sist som renast,
sår, som länge svidit,
bli till värn en gång.
Om du famnen bjuder
som ett barn allenast,
vart du lyssnar, ljuder
vackra ekons sång.
* * *
MARIN.
Claude Lorrain.
Galerens vaggning blir en slummersång,
som söver in den resandes bekymmer —
lagunen ljusnar medan landet skymmer,
och aftonbrisen doftar harts och tång.
En fyrbåk blossar på en fjärran plats —
jag längtar dit! — Som bärnsten gulnar dimman
av sol som dör, och snart i aftontimman
vid stäven reser sig ett skumt palats.
Här sova skeppen i förtrollad hamn,
men öppen står porfyrportalens famn;
jag går i land och lämnar moren kappan.
Därinnanför i sjögrönt silke klädd
mig Thetis väntar på alkovens bädd,
och sval slår dagens sista våg mot trappan.
* * *
LIVETS ÖGONBLICK.
O solnedgångar, som med guldackord
två allt i ljus från marmorn till kloaken
och blicka ned i djupet av en gård,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
