Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I/-"- " * ... —■’— 1 — ’ 1 ” ■■■■»■ M — ’■■•t»
Birger Sjödin
var han som en kines, och de voro så tunna, att de fladdrade
ut och in vid minsta andetag. Med stort besvär höll han fast
sina löständer. Fällström såg, att det var Noræus.
Men han brydde sig ej om att titta ens åt Noræus, utan
vände sig till pojkarna:
— Är inte Mikaelson här? Jag skulle köpa en ko av
honom.
Genast Noræus hörde det var fråga om kor, började hans
löständer gå upp och ner som hackknivar. Näsduken försvann
ögonblickligen i byxorna, med små spasmiga rörelser gick han
och tog Fällström i armen.
— Är det fråga om kor då ska jag få be —! Hur kan
man fråga efter Mikaelson då Noræus finns, hehe. Var lugn
för att jag har tjuge stycken, som kungen kan tacka gud att
bara få titta på.
Han träffades plötsligt av blixten, släppte armen:
— Men är det inte Selander från Fälle? Fällström?
Fällström? — nå det gör ingenting till saken. Vi blir säkert goda
vänner ändå, eller hur, Fällström?
— Beror på hur dyr han är det, sade Fällström torrt.
Noræus svarade ingenting på detta, satte bara axeln på
sned som om han nyss haft ett slaganfall — en människa som
fått nåden stiga upp från en sådan sjukbädd kunde ju ej
rimligtvis tänkas vilja vara dyr eller bedraga någon.
Han förde Fällström till en bås, där det låg en stor, svart
ko. Med många viftningar av sin näsduk berättade han en
rent otrolig historia.
— Tänk sig, Fällström, i går kommer en bonde — från
Stigsjö för resten — ser på den här kon och säger: det var
den duktigaste ko, jag sett, den ska jag ha. Och han bjöd
och bjöd. Nej, aldrig i livet, sa jag. Den kon säljer jag inte,
om jag inte vet, att hon får en god husbonde. Lämna garanti
på det, så! Inte kunde han — en bondtjuv, förstår man! Men
Fällström ska få den, jag ser på Fällström, att Fällström
är djurvän, en finfin djurvän. Ta den för hundrasexti, jag vill
aldrig skinna — då har man inte Gud med sig sen.
Han gjorde redan lös kon, smekte den i förbigående
vemodigt på halsen en sista gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
