- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 30, Essayister och vetenskapsmän. Finländska författare från 1900-talets början /
39

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



översättning från det ena till det andra i viss mån likställd
med en språklig nybörjare: han märker lättast och plågas
mest av svårigheterna.

Skälen till denna språkens bristande kongruens äro lätt
röjda. Det är med de flesta områden i människoandens värld
som med färgskalan i regnbågen: man har en fortlöpande serie
av skuggningar som för vårt öga synas övergå i varandra; det
beror helt och hållet på godtycke var man vill sätta gränsen
mellan de särskilda färgerna eller hur många sådana man
överhuvud vill antaga. För oss äro rött, gult, grönt, blått fyra
bestämt skilda färger. Vai-negrerna hopsluta rött och gult
till en färg med ett gemensamt namn, grönt och blått till en
annan; grekerna åter kunde i ordet c hlo rås sammanfatta
de båda mellan rött och blått liggande färgerna gult och
grönt som en. Utanför blått ligger i färgskalan violett;
de flesta svenskar låta denna färg ingå i den blå: man talar
ju om violblå, och giver namnet blåbär åt de bekanta
violetta bären. I forna tider omslöt blå jämväl svart: en
blåman var en neger. Begreppet mörk bildade bryggan.
I vår gamla psalmbok förekommer uttrycket mörkret blå.

Då språken på samma sätt vid tusentals tillfällen gå var
sin väg i fördelningen av det som i sig självt är ett kontinuum,
och då de vidare var på sitt sätt para ihop under samma ord mer
eller mindre likartade föreställningar, så inser man att
italienaren ej har så orätt, när han med ett ordspel säger:
”Tradut-tore traditore”, ”en översättare är en förrädare”. Hellre
än ”förrädare” ville vi docksäga ”förfalskare”. En översättning
kan aldrig återspegla sitt original på annat sätt och med större
trohet än den krusade vattenytan förmår återspegla ett ansikte.
Och de översättningar som skenbart äro de trognaste, de som
återgiva texten ord för ord, äro i verkligheten de minst
tillförlitliga. Om ordet chlorås, såsom nyss angavs, betyder både
g u 1 och grön, är det oriktigt att alltid översätta det med samma
svenska ord, vare sig detta nu vore gul eller grön eller
gulgrön eller gröngul.

Just de skrifter som framför andra krävde en god
översättning: religionsurkunder, som skola utgöra den högsta
normen för människors tro och leverne, äro emellertid, genom den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/30/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free