Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.O—.✓©.
tivt, när man har vidgat sin erfarenhet genom att se sig om hos
andra folk. Den gamle romerske skalden Ennius sade sig ”ha
tre hjärtan, emeclan han kände tre språk” — ett uttryck vars
innebörd till fullo förstås, endast om man kommer ihåg att hos
romarna hjärtat var ej blott känslans, utan även tankens säte.
Ett annat likartat yttrande, som brukar tillskrivas den
mycket språkkunnige kejsar Karl V, påstår att ”så många
språk en person kan tala, så många olika slags människor är
han man för” — quot linguas calles, tot homines vales.
I dessa satser ligger den riktiga insikten att herraväldet över
ett främmande språk alltid innebär att man har tillägnat sig
något av det främmande folkets uppfattningssätt och
livserfarenhet. — Om det ock är sant att grekerna på sin tid voro världens
främsta folk, fast de föga brydde sig om att studera främmande
språk, och om vi än ibland oss själva när som helst kunna finna
exempel på att språkkunnighet och verklig bildning ej nöd •
vändigt följas åt, så bevisar detta naturligtvis ingalunda
att språkstudierna ej ha ett bildande inflytande, det vittnar
blott om att de ej äro det enda eller det allena
tillfyllestgörande medlet till bildning.
Varje språk, även det bästa, är för tanken som ett illa gjort
objektivglas i en tub: föremålen synas därigenom ej fullt klara
och begränsade, och de visa sig ej heller alltid på den plats de
i verkligheten intaga. Ett sätt att bortreducera
iakttagelsefelen är det nyss angivna: man betraktar föremålet genom
andra synglas; jämförelsen mellan flera var i sin punkt oriktiga
bilder kan giva en relativt sann föreställning om själva saken.
Ett annat sätt är ej mindre att anbefalla. Det består däri,
att man sorgfälligt granskar det enda instrument man har till
sitt förfogande, att man efterforskar dess brister och undersöker
i vad mån dessa kunna ha inverkat på den uppkomna bilden.
Framför allt är det av nöden att man ständigt är på sin vakt
mot den naturliga böjelsen att utan företagen prövning blint
lita på bildens riktighet. Den är ej blott ofta, utan till och
med oftast falsk. Tankens bästa verktyg är också, som vi ha
sett, dess farligaste fiende.
Till att undgå språkets missvisningar känner jag inga andra
medel än de båda jag här har påpekat. Det är av vikt ej blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
