Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skilt vid kanalbyggerierna erhöllo ett rikt fält för sin
verksamhet, från Nederland togs folk för att upphjälpa våra fiskerier
och framför allt — därifrån och från Harz kom en talrik
koloni av bergsmän och smeder, de stora handelsföretagen,
särskilt sjöfarten, drevos till en icke ringa del för holländska
pengar, och för att bevaka sina intressen sände de holländska
bankirerna hit en mängd agenter, av vilka flera övergingo
i svensk tjänst. I fabriks- och gruvdistrikten bestod
befolkningen till en god del av inkallade främlingar, och i spetsen
för de flesta industriella företag möta vi utlänningar. ”Under
Kristinas senaste år — säger Carlson — utfärdades en mängd
av privilegier för olika tillverkningar, såsom
linneväveri,silkes-makeri, klädes- och sidentygsfär ger i, glas-, pappers- och
sockerfabriker, garverier m. fl., men i förteckningen på dem, som
erhållit dessa privilegier, finner man nästan intet svenskt namn.”
Och icke blott affärsföretagens chefer voro av utländsk börd;
av 685 gesäller, som 1663 funnos i Stockholm, voro ej mindre
än 276 utlänningar. Också vårt sjöfolk bestod till större delen
av utlänningar; av skepparna på de 220 fartyg, som 1660
an-kommo till Stockholm, voro endast 27 bosatta i huvudstaden,
28 voro från Holland, 34 från England o.s.v. Detta bättrades
väl snart, så att Stockholms handelsflotta, som 1651 bestått
blott av 40 skepp, vid slutet av Karl XI: s regering räknade 229
fartyg, och endast en sjättedel av den till 4,000 man stigande
besättningen på rikets handelsflotta bestod då av utlänningar;
men skeppare och styr män voro fortfarande i regeln holländare.
Även inom det lärda skrået möta vi — utom Kristinas
hovkrets — flera utländska namn, såsom Loccenius, Schefferus,
Chemnitz, Pufendorf m. fl., och här finna vi bäst, huru väl och
hastigt dessa främlingar assimilerades med sina nya landsmän:
vår storhetstid har icke ägt många, till hela sin verksamhet
mera svenska vetenskapsmän än utlänningen Schefferus.
Denna förbindelse mellan utlandets och rikets olika delar
främjades ock genom kommunikationsväsendets snabba utveckling, genom
de nu börjande tidningarna och genom anordnandet av regelbundna
postförbindelser; från Stockholm utgingo fem postlinjer, och den
utländska posten sköttes av svenska postmästare i Hamburg och Helsingör.
Med ett ord: den gamla tullgränsen mellan Sverige och utlandet samt
även de olika landskapen emellan var raserad, så vitt det gällde idéer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
