Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kl*»■ ...... ’ " ......... ■ ■■ 1 ■ —1 ■■’ " ’■ ■■
Henrik SchUck
ringare begåvningen. Och jämför man vårt lands
litteraturhistoria med andra lands, skall man hos oss kanske mer
än hos andra nationer av motsvarande storlek finna en
följd av originella och rikt begåvade andar, men vilkas
verksamhet dock mer eller mindre har karaktären av ett —
fragment.
Vid sidan av denna strömning går det dock en annan,
alldeles motsatt. Storhetstiden är icke endast Stiernhielms, Hud- ^
becks och Karl XII:s tid; den är också Karl XI:s och Polhems.
Denna riktnings representanter äro icke fantasimänniskor
såsom de andra; de rimma kanske hop något poem — ty detta
tillhörde då den bildade mannens färdigheter — men de dikta
icke i verkligheten. De likna varken den föregående tidens
spekulativa teologer eller samtidens snillrike försökare. De äro
praktiska män, arbetsamma och duktiga ämbetsmän, och
nyttan är deras mål. Under denna tid skymmes det ännu,
detta plikttrogna, idoga släkte, av de andras mera glänsande
apparitioner, men efter de svenska storhetsdrömmarnas
nederlag är det de, som, utbildade i Karl XI:s skola, träda i
förgrunden, och den nya tiden är deras: Rudbecks och Karl XII:s
århundrade avlöses av Arvid Bernhard Horns och Linnés.
Månne icke denna utilistiska, praktiska strömning, som
genomgår vårt storhetstidevarv och i hela sin kraft bryter fram
under frihetstiden, beror på impulser från den idoga, industriella,
praktiskt kloka nederländska republiken?
Denna utilistiska strömning röj er sig mindre inom
storhetstidens litteratur, men den bidrar att giva denna litteratur ett
företrädesvis världsligt skaplynne, och den bidrar att genom
hänvisning på nya, praktiska intressen bryta den äldre tidens
teologiska världsåskådning.
Även andra omständigheter bidrogo att minska det starkt
kyrkliga tryck, som under medeltiden och reformationen vilat
över åskådningssättet i vårt land. I viss mån hade det
trettioåriga kriget verkat såsom ett nytt korståg. Korstågen hade
framkallats genom en våldsam kraftyttring hos medeltidens
kyrka, men det sätt, på vilket de utförts, hade just bidragit att
förvärldsliga det religiösa sinnet. Så ock här. Religionskriget
hade blivit ett erövringskrig. I stället att höja den religiösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
