Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.O.
klarades i ett kungligt brev, att det ”skall giva konfusion vid
ungdomens informerande, att prästmän äro vordne hittills
brukade vid professionerna i facultate philosophica”. Med
anledning härav påbjöds, att till lärarplatserna inom denna
fakultet endast lekmän och icke teologer måtte förordnas.
Om litteraturen således förut varit så gott som
uteslutande religiös, var det tydligt, att vid denna andliga litteraturs
sida nu skulle framträda en världslig, vilken såsom ny och
livskraftig måste samla det största intresset kring sig. Men till
framkallandet av en dylik världslig litteratur bidrogo även andra
orsaker än det kyrkliga tryckets minskande.
En större litterär blomstring är i allmänhet omöjlig utan
en huvudstad, och en bland orsakerna att Tyskland i litterärt
avseende så länge stått tillbaka för de övriga kulturland en bör
säkerligen sökas däri, att Tyskland saknat ett centrum för sitt
andliga liv. Huvudstadens kraftiga utveckling sammanhänger
ock i regeln med en ökad litterär livaktighet. I staden Paris’
historia är det särskilt tre perioder, som beteckna stadens
utveckling — slutet av 1100-talet, 1600-talet och 1800-talet —
och alla tre sammanfalla tämligen nära med den franska
litteraturens storhetstider.
Sverige hade hittills saknat en egentlig huvudstad, ty
reformationstidens Stockholm — staden ”inom broarna” — var
knappt annat än ett appendix till slottet. Invånarantalet var
obetydligt. Ännu vid Gustaf Vasas död torde staden ej hava
varit mycket folkrikare än våra dagars Borås, och i en
mantals-förteckning från 1582 upptagas blott 327 borgare och 563
K.M:ts tjänare, vilket väl torde motsvara ett invånarantal på
omkring 5,000 personer.* Ännu 1635 kan man ej anslå Stock-
* I de övriga städerna funnos 1571: i Kalmar 337, i Söderköping
213, i Västerås 171, i Norrköping 148, i Vadstena 135, i Arboga 128
skattande personer, i övriga städer, om vilka uppgifter finnas, ändå
mindre. Andra, om vilka uppgifter för detta år saknas, hade mera; så
t. ex. funnos i Uppsala enligt 1566 års mantalsregister 3 präster, 151
borgare, 224 Kongl. M:ts tjänare och 15 adelstjänare; i Gävle 1 präst,
163 borgare, och 42 Kongl. M:ts tjänare o. s. v. Dessa siffror torde
giva ett ungefärligt begrepp om invånarantalet i våra städer, såvida
man beräknar, att varje mantalsskriven husfader haft ett hushåll av
omkring fem personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
